Ledande tennproducerande länder: Rankning, produktion och marknadsroll

Definition av tennproducerande länder
Tennbrytning är koncentrerad till ett fåtal länder, där Kina, Indonesien, Myanmar, Peru, Bolivia och Demokratiska republiken Kongo (DRC) står för den stora majoriteten av den globala produktionen. Den globala tennbrytningen uppgår till cirka 300 000–320 000 ton per år. LME-tennkontraktet (ticker SN) är det globala riktmärket för prissättning och handlas i poster om 5 ton. Tennets största enskilda användningsområde är lödtenn för elektronik – cirka 47 % av förbrukningen – och efterfrågan ökar i takt med expansionen inom halvledartillverkning och framväxten av AI-hårdvara.

---

Innehållsförteckning

1. Global rankning av tennproduktion
2. Kina: Den dominerande producenten
3. Indonesien: Minskad produktion och ökade styrningsproblem
4. Myanmar: Den snabbast växande tennproducenten
5. Peru och Bolivia: Gruvdrift i Latinamerika
6. DRC och Afrika: Småskalig brytning och konfliktmineraler
7. Vad används tenn till?
8. LME-tenn: Hur marknaden prissätts
9. Ansvarsfulla inköp: ITSCI och konfliktdesignation
10. Vanliga frågor
11. Viktiga lärdomar

---

Global rankning av tennproduktion

Den globala tennutvinningen uppgår till cirka 300 000–320 000 ton per år (raffinerat tenn-ekvivalent). Produktionslandskapet har förändrats avsevärt under de senaste åren, särskilt med Myanmars snabba uppgång.

Uppskattad rankning för 2023–2024:

Plats	Land	Uppskattad produktion (kt/år)	Andel av världsmarknaden
1	Kina	~85-95	~30%
2	Myanmar	~55-65	~18-20%
3	Indonesien	~55-65	~18-20%
4	Peru	~20-25	~7-8%
5	Bolivia	~15-18	~5-6%
6	DRC	~10-15	~4-5%
7	Australien	~6-8	~2%
8	Brasilien	~5-8	~2%

Myanmar och Indonesien ligger nu i praktiken delad andraplats – och Myanmar är den snabbare växande aktören. Detta innebär en dramatisk förändring jämfört med bara fem år sedan, då Indonesien var världens näst största producent och Myanmar knappt syntes i den globala statistiken.

Datakommentar: Siffrorna för tennproduktion i Myanmar är förenade med stor osäkerhet eftersom en betydande del av gruvdriften är småskalig och inte fångas upp i officiell statistik. Vissa branschanalytiker uppskattar att den faktiska produktionen i Myanmar är högre än de rapporterade siffrorna.

---

Kina: Den dominerande producenten

Kina är världens största tennutvinnare, smältverk och konsument. Deras dominans sträcker sig över hela leveranskedjan, vilket är ovanligt även med tanke på Kinas ställning på råvarumarknaden.

De primära områdena för tennbrytning i Kina inkluderar:
– Yunnan-provinsen — hem för gruvdistriktet Gejiu, historiskt Kinas viktigaste tennområde
– Guangxi-provinsen — betydande produktion från polymetalliska malmförekomster
– Inre Mongoliet — mindre men växande volymer

Kinesiska Yunnan Tin Group är världens största tennsmältverk och bearbetar både inhemsk malm och importerade koncentrat från Myanmar, Indonesien och andra länder.

Kinas roll som både stor producent och raffinör skapar en strukturell ställning. När halterna i den inhemska malmen sjunker eller när strängare miljökrav ställs, importerar kinesiska smältverk malm – främst från Myanmar (via gränsövergången vid Muse/Ruili) och från Indonesien (sjövägen). Detta importberoende av koncentrat från Myanmar skapar en sårbarhet i leveranskedjan vid politisk instabilitet eller militära aktioner i Myanmar.

Kinas inhemska tennförbrukning drivs av dess elektronikindustri – den största i världen. Koncentrationen av elektronikmontering i Shenzhen och Pärlflodsdeltat gör att Kina är både världens största tennproducent och en av de största konsumenterna.

---

Indonesien: Minskad produktion och ökade styrningsproblem

Indonesien var världens näst största tennproducent under många år, med produktion koncentrerad till öarna Bangka och Belitung i Sydkinesiska havet. Som mest producerade Indonesien över 100 000 ton per år.

Produktionen har sjunkit avsevärt – nu uppskattad till 55 000–65 000 ton – på grund av:
– Sjunkande malmhalter i Bangka-Belitungs alluviala avlagringar. De lättillgängliga ytnära fyndigheterna är i allt högre grad uttömda.
– Miljökontroller som slår ner på illegal muddring av tenn till havs (“tennpirater”) kring Bangka.
– Problem med PT Timah: Indonesiens statliga tennbolag, PT Timah, står inför styrnings- och juridiska utmaningar. År 2024 ledde en omfattande korruptionsutredning kopplad till Timahs handelsmetoder till gripanden och utredningar som störde verksamheten och förtroendet för marknaden.

Indonesien kräver att tennexport går via Indonesia Commodity and Derivatives Exchange (ICDX) eller Jakarta Futures Exchange (BBJ), vilket ger en viss kontroll av exporten. Indonesisk tennexport är en viktig prissignal – när de indonesiska exportvolymerna minskar, brukar de globala tennpriserna stiga.

Miljösituationen på Bangka-Belitung är en verklig oro. Decennier av gruvdrift har orsakat omfattande ekologiska skador, och strängare miljökontroller (vilket minskar utbudet) står i konflikt med det lokala ekonomiska beroendet av tennbrytning som huvudnäring.

---

Myanmar: Den snabbast växande tennproducenten

Myanmar har på kort tid vuxit fram som en av världens största tennproducenter. Produktionen är centrerad till Wa-regionen i delstaten Shan, i norra Myanmar nära den kinesiska gränsen – ett område som kontrolleras av United Wa State Army (UWSA), en mäktig icke-statlig beväpnad grupp, snarare än Myanmars centralregering.

Det mesta av tennbrytningen i Myanmar är alluvial och sker med hantverksmässiga till semi-mekaniserade metoder. Malmen transporteras landvägen till Kina, bearbetas i smältverk i Yunnan och går in i den globala leveranskedjan som kinesiskt raffinerat tenn. Denna struktur innebär att Myanmars bidrag till det globala utbudet ofta döljs i “kinesisk” tennstatistik.

Myanmars uppgång inom tennproduktion innebär betydande risker i leveranskedjan:

1. Politisk instabilitet: Myanmar har befunnit sig i inbördes konflikt sedan militärkuppen 2021. Strider mellan militärjuntan och olika motståndsgrupper har stört transportvägarna, inklusive korridoren för tennmalm till Kina.

2. Klassificering som konfliktmineral: Tenn från Wa-regionen i Myanmar har pekats ut av branschorganisationer och elektronikföretag som en risk för konfliktmineraler. UWSA hämtar intäkter från mineralproduktionen, och frågor om efterlevnad av OECD:s riktlinjer för due diligence är aktuella.

3. Otydlig data: Officiell statistik för tennproduktionen i Wa-regionen är opålitlig. Branschbedömningar varierar kraftigt.

4. Plötsliga leveransstopp: År 2023 stoppade UWSA tillfälligt tennbrytningen – officiellt av miljö- och resursbevarandesjäl – vilket orsakade ett betydande hopp i de globala tennpriserna på LME, eftersom tillgången från Myanmar/Wa-regionen är kritisk för den globala marknaden.

Alla elektronikföretag som köper tenn för lödning måste förstå Myanmars roll i det globala utbudet. En störning i produktionen i Wa-regionen flyttar LME-priset märkbart – vilket har skett upprepade gånger.

---

Peru och Bolivia: Gruvdrift i Latinamerika

Peru producerar cirka 20 000–25 000 ton tenn per år, främst från gruvan San Rafael i Puno-regionen (som drivs av Minsur, en peruansk gruvkoncern). San Rafael är en av världens största enskilda tenngruvor. I Peru handlar det om underjordsbrytning i hårt berg, där koncentrat fraktas till smältverk.

Peru raffinerar även en del tenn lokalt – Minsur driver ett smältverk – och exporterar både raffinerad tennmetall och koncentrat.

Bolivia producerar 15 000–18 000 ton per år från gruvdistrikten Cerro Rico och Potosí – regioner med århundraden av gruvhistorik. Boliviansk tennbrytning är en blandning av statliga företag (Empresa Minera de Bolivia, COMIBOL), medelstora företag och hantverkskooperativ. Bolivia saknar kapacitet att raffinera hela sin produktion och exporterar därför även koncentrat.

Både Peru och Bolivia utvinner tenn från komplexa polymetalliska malmer där tenn förekommer tillsammans med silver, zink, bly och andra metaller. Ekonomin för biprodukterna – värdet av de tillhörande metallerna – påverkar lönsamheten i tennbrytningen i dessa regioner.

---

DRC och Afrika: Småskalig brytning och konfliktmineraler

Demokratiska republiken Kongo (DRC) producerar cirka 10 000–15 000 ton tenn per år, främst från de mineralrika östra provinserna (Nord-Kivu, Syd-Kivu, Maniema). Tennbrytningen i DRC är till största del hantverksmässig och småskalig (ASM) – enskilda gruvarbetare som använder handverktyg eller enkel utrustning.

Detta skapar en allvarlig utmaning för ansvarsfulla inköp. Östra DRC är en konfliktzon där beväpnade grupper historiskt har beskattat eller kontrollerat gruvor och använt intäkterna för att finansiera beväpnade operationer. Tenn, volfram, tantal och guld från denna region kallas kollektivt för 3TG-mineraler eller “konfliktmineraler” enligt amerikanska Dodd-Frank Section 1502 och EU:s förordning om konfliktmineraler.

DRC-tenn som inte verifierats som konfliktfritt får inte användas av publika amerikanska bolag i sina produkter enligt Dodd-Frank. Elektronikföretag är skyldiga att spåra sin leveranskedja för att verifiera om tenn från DRC eller angränsande länder finns i deras produkter och, i så fall, om det kommer från konfliktfria källor.

Afrika utanför DRC bidrar också med tenn från Rwanda (varav en del kan ha ursprung i DRC), Nigeria och Sydafrika – vilket totalt tillför kanske ytterligare 5 000–8 000 ton årligen.

---

Vad används tenn till?

Tenn har ett relativt smalt användningsområde jämfört med basmetaller som koppar eller aluminium, men användningen är koncentrerad till sektorer med hög tillväxt.

Lödtenn: 47 % av den globala tennförbrukningen. Elektroniklödning är en tennbaserad legering (vanligtvis tenn-silver-koppar, SAC-legering, för blyfri lödning; äldre tenn-bly-legeringar fasas ut enligt RoHS-direktivet). Varje kretskort, varje chip-paket och varje elektronisk koppling löds med tennbaserat lödtenn. När elektronikproduktionen växer – och särskilt när AI-hårdvara (GPU:er, höghastighetsminne, serverkort) skalar upp – ökar efterfrågan på lödtenn proportionellt. AI- och halvledarboomen 2023–2025 har nämnts som en strukturell drivkraft för ökad efterfrågan på tenn.

Bleckplåt: cirka 19 % av förbrukningen. Bleckplåt är en tunn stålplåt som förtennats elektrolytiskt – används till livsmedelsburkar. Tennskiktet förhindrar korrosion och är livsmedelssäkert. Efterfrågan är stabil och global, kopplad till konsumtion av livsmedelsförpackningar.

Tennkemikalier: cirka 14 % av förbrukningen. Tennorganiska föreningar används som PVC-stabilisatorer (förhindrar nedbrytning) och som industriella katalysatorer. Blyfri PVC-stabilisering har varit ett område med tillväxt.

Övrig användning: mässings- och bronslegeringar, tillverkning av planglas (tennbad) och speciallegeringar.

Övergången till blyfritt lödtenn är betydande: EU:s RoHS-direktiv (Restriction of Hazardous Substances) förbjöd bly i de flesta elektroniklödningsprocesser från 2006 och framåt. Blyfritt SAC-lödtenn innehåller cirka 95–97 % tenn, jämfört med det gamla 60/40 tenn-bly-lodet som bara bestod av 60 % tenn. Denna övergång ökade strukturellt andelen tenn per kretskort.

---

LME-tenn: Hur marknaden prissätts

Tenn handlas på London Metal Exchange (LME) under tickern SN (den kemiska symbolen för tenn, från latinets: stannum). Nyckelspecifikationer för kontraktet:

• Kontraktsstorlek: 5 ton
• Leveransplatser: LME-godkända lager globalt (främst i Asien och Europa)
• Kvalitet: raffinerat tenn, minst 99,85 % renhet
• Prissättning: USD per ton

LME-priset på tenn är det globala referenspriset. Fysiska tennkontrakt över hela världen prissätts mot LME:s spotpris eller terminpris, med ett tillägg eller avdrag för kvalitet, plats och fysiska leveransvillkor.

Tennpriser är betydligt mer volatila än de flesta andra basmetaller, av två huvudskäl. För det första är marknaden liten – den globala produktionen ligger runt 300 000–320 000 ton per år, att jämföra med koppar på 25 miljoner ton. En relativt liten störning i utbudet eller en ökad efterfrågan driver upp priset avsevärt. För det andra har LME-tenn historiskt sett upplevt perioder av mycket låg likviditet (tunna orderböcker) som förstärker prisrörelser.

Tenn nådde ett all-time high på cirka 51 000 USD/ton i mars 2022 efter leveransstörningar och halvledarboomen. Därefter föll priset kraftigt när lagercykeln för halvledare korrigerades 2022–2023 innan det återhämtade sig.

LME:s lager (publiceras dagligen) bevakas noggrant. När LME-tennlagren sjunker kraftigt signalerar det ett stramare fysiskt utbud, vilket vanligtvis pressar in tennpriset i backwardation (där priset för omedelbar leverans är högre än priset för framtida leverans).

---

Ansvarsfulla inköp: ITSCI och konfliktdesignation

ITSCI (ITRI Tin Supply Chain Initiative) är det primära programmet för ansvarsfulla inköp av tenn från DRC och regionen kring de stora sjöarna i Afrika. ITSCI driver ett spårbarhets- och due diligence-system: gruvarbetare i deltagande områden märker sina malmsäckar med ITSCI-taggar, vilka spåras genom leveranskedjan från gruva till smältverk. Deltagande smältverk som använder ITSCI-märkt material anses vara “konfliktfria” enligt Dodd-Frank och EU-regler.

ITSCI är verksamt i DRC, Rwanda, Burundi, Uganda och Tanzania. Programmet har mött kritik – även från OECD – för brister i täckning och implementering, och ITRI (International Tin Associations föregångare) omstrukturerade programmet som svar.

Myanmar och konfliktdesignation: Till skillnad från DRC, som har etablerade program som ITSCI, har tenn från Myanmars Wa-region inget motsvarande verifierat program för ansvarsfulla inköp. Flera stora elektronikföretag har flaggat tenn med ursprung i Myanmar som en icke-verifierbar risk för konfliktmineraler. Responsible Minerals Initiative (RMI) och branschens riktlinjer har lyft fram denna lucka.

För elektronikföretag som omfattas av Dodd-Frank Section 1502, SEC:s rapporteringsregler eller EU-förordningar, är Myanmar ett växande efterlevnadsproblem utan en nuvarande ren lösning motsvarande ITSCI.

---

Vanliga frågor

Varför rusade LME-tennpriserna 2022?

Flera faktorer samverkade: den globala halvledarboomen efter covid ökade efterfrågan på lödtenn; leveransstörningar i Myanmar (inklusive UWSA:s gruvstopp) stramade åt utbudet; indonesiska exportvolymer låg under kapacitet. Kombinationen av stark efterfrågan och begränsat utbud från två av världens topproducenter pressade priserna till rekordnivåer över 51 000 USD/ton.

Vad är UWSA och varför är de viktiga för tenn?

United Wa State Army är en icke-statlig beväpnad grupp som kontrollerar Wa-regionen i östra Shan-staten, Myanmar. De är autonoma från Myanmars centralregering och driver sin egen administration, militär och ekonomi – inklusive tennbrytning. Eftersom UWSA hämtar intäkter från mineralproduktion väcker tenn från denna region frågor om efterlevnad avseende konfliktmineraler för köpare i senare led.

Hur påverkar efterfrågan på AI tennpriserna?

AI-hårdvara – särskilt GPU:er (grafikprocessorer) och höghastighetsminne (HBM) som används i AI-servrar – kräver omfattande kretskortsmontering. Fler kretskort innebär fler lödpunkter. Fler lödpunkter innebär mer tenn. Utbyggnaden av AI-infrastruktur från 2023 och framåt har lyfts fram av International Tin Association som en strukturell drivkraft för ökad efterfrågan på lödtenn.

Vad är ITRI och vilka representerar de?

ITRI (numera omorganiserat till International Tin Association, ITA) är den globala branschorganisationen för tennindustrin och representerar gruvbolag, smältverk, handlare och användare av tenn. De publicerar marknadsdata, driver ITSCI-programmet för ansvarsfulla inköp och företräder branschen i regulatoriska och marknadsmässiga frågor.

Vad är skillnaden mellan tennkoncentrat och raffinerat tenn?

Tennmalm som bryts i gruvor krossas och bearbetas till koncentrat – ett material med förhöjd tennandel (40–70 % tenn) men som fortfarande innehåller biprodukter och föroreningar. Koncentratet skickas till smältverk, där det smälts och raffineras för att producera raffinerad tennmetall (99,85 % + renhet) för försäljning på LME eller direkt till slutanvändare. Indonesien och vissa andra producentländer exporterar både koncentrat och raffinerad metall.

---

Viktiga lärdomar

• Kina är världens största tennproducent (~30 % av den globala produktionen), med gruvdrift i Yunnan och Guangxi och världens största smältkapacitet via Yunnan Tin Group.
• Myanmar har vuxit fram som en andra- eller tredjeplats-producent (delad med Indonesien), med produktion från Wa-regionen i Shan-staten, kontrollerad av den beväpnade gruppen UWSA.
• Indonesiens tennproduktion har minskat från historiska toppnivåer på grund av utarmade alluviala avlagringar och miljökontroller.
• Tennets största enskilda användningsområde är lödtenn för elektronik – cirka 47 % av den globala förbrukningen – och expansionen inom AI/halvledare är en strukturell drivkraft för efterfrågan.
• LME-tenn (ticker SN) är det globala riktmärket, handlas i 5-tons poster; tenn är en av de mest prisvolatila basmetallerna på grund av marknadens ringa storlek.
• Tenn från DRC omfattas av Dodd-Frank/EU-krav gällande konfliktmineraler; ITSCI är det primära verifieringssystemet för ansvarsfulla inköp för DRC och regionen kring de stora sjöarna.
• Tenn från Wa-regionen i Myanmar saknar för närvarande ett verifierat program för ansvarsfulla inköp, vilket skapar olösta efterlevnadsrisker för elektronikföretag i senare led.

Related Reading

To deepen your understanding of the topics covered in this article, explore these related guides: the broader classification system that groups tin with other industrial metals, another metal where recycled material plays a growing market role and a fellow LME-traded base metal with a similar mine-to-market structure.