Vad är en inter-commodity spread? En enkel guide till råvarumarknaden

Vad är en inter-commodity spread? En enkel guide till råvarumarknaden

Definition av inter-commodity spread
En inter-commodity spread är en marknadsposition där man samtidigt är lång (köper) en råvara och kort (säljer) en annan, men relaterad, råvara. Målet är inte att spekulera i om priserna går upp eller ner, utan att fånga eller skydda prisförhållandet mellan de två. Fysiska processorer såsom oljeraffinaderier och sojabönskrossare använder dessa spreads för att låsa fast sina förädlingsmarginaler månader innan de faktiskt kör sina anläggningar.

Innehållsförteckning

  1. Vad gör två råvaror “relaterade”?
  2. Inter-commodity vs. intra-commodity spread
  3. The crack spread: Oljeraffinaderiernas huvudsäkring
  4. Formeln för 3-2-1 crack spread
  5. The crush spread: Sojabönsprocessorers säkring
  6. The spark spread: Naturgas vs. el
  7. Hur fysiska processorer använder spreads i praktiken
  8. Vanliga frågor
  9. Viktiga insikter

Två råvaror är “relaterade” när det finns en ekonomisk länk i verkligheten mellan dem – oftast för att den ena tillverkas av den andra, eller för att de konkurrerar om samma slutanvändning.

Klassiska exempel:

I varje fall representerar spreaden – prisskillnaden mellan de två – en verklig ekonomisk marginal. Det är inte abstrakt. Det är vinsten (eller förlusten) som en fysisk processor tjänar på att utföra sitt arbete.

Det är därför inter-commodity spreads är viktiga för yrkesverksamma inom leveranskedjor och råvaror, inte bara för finansiella handlare. Ett raffinaderi, en spannmålskrossare eller en elproducent kan använda dessa spreads för att skydda sina marginaler månader i förväg. De är i första hand säkringsverktyg och i andra hand spekulativa instrument.

Inter-commodity vs. intra-commodity spread

Innan vi går vidare är det bra att förstå vad en inter-commodity spread inte är.

En intra-commodity spread – även kallad calendar spread – involverar samma råvara vid två olika leveransdatum. Till exempel: att köpa majsterminer för december och sälja majsterminer för mars. Båda benen är majs. Handlaren spekulerar i om prisskillnaden mellan december och mars kommer att öka eller minska. Lagerkostnader, säsongsefterfrågan och skördetidpunkter driver denna spread.

En inter-commodity spread involverar två olika råvaror. En verklig ekonomisk länk binder samman dem – insats till slutprodukt, eller konkurrerande slutanvändning.

Funktion Intra-commodity spread Inter-commodity spread
Involverade råvaror En (olika datum) Två olika råvaror
Vad den spårar Tid och lagerpremie Förädlingsmarginal eller efterfrågerelation
Exempel Dec majs vs. mars majs Råolja vs. bensin
Huvudsakliga användare Spekulanter, kommersiella lageroperatörer Raffinaderier, krossare, kraftproducenter

Att förstå denna distinktion är viktig eftersom riskprofilerna är helt olika. En calendar spread reagerar främst på lagerförhållanden och säsongsbundet skördetryck. En inter-commodity spread reagerar på förädlingsekonomi – produktionskostnader, försäljningspriser, energipolitik och säsongsefterfrågan samtidigt. En sojabönskrossare och en majshandlare möter helt olika spread-risker trots att båda handlar med majs och sojabönor.

The crack spread: Oljeraffinaderiernas huvudsäkring

Crack spread är den mest handlade inter-commodity spreaden. Den representerar vinstmarginalen som ett raffinaderi tjänar på att “cracka” (raffinera) råolja till petroleumprodukter – främst bensin, diesel och jetbränsle.

Namnet kommer från själva raffineringsprocessen. Råolja “crackas” termiskt – bryts ner med hjälp av värme och katalysatorer – till lättare, mer värdefulla produkter. Spreaden mellan vad du betalade för råoljan och vad du säljer produkterna för är din bruttomarginal.

Ett raffinaderis kärnekonomi är enkel: köp råolja, sälj petroleumprodukter. Crack spreaden är skillnaden mellan vad raffinaderiet får för sina produkter och vad det betalade för råoljan.

Om WTI-råolja kostar 80 USD per fat och RBOB-bensin (en standardkomponent för bensinblandning som handlas på NYMEX) ligger på 2,80 USD per gallon – vilket motsvarar cirka 117,60 USD per fat – är bara bensinkrackspreaden ungefär 37,60 USD per fat. Det är bruttomarginal före driftskostnader.

Crack spreads publiceras dagligen. När man hör att “raffinaderimarginalerna är starka” betyder det vanligtvis att crack spreads har vidgats – priserna på petroleumprodukter har stigit snabbare än råoljekostnaderna. När råoljepriset rusar och produktpriserna släpar efter, pressas crack spreads, vilket minskar raffinaderiets lönsamhet. Under 2022, efter Rysslands invasion av Ukraina, översteg diesel-crack spreads i Europa 60 USD per fat – en nivå som nästan aldrig skådats tidigare – eftersom europeiska raffinaderier kämpade för att ersätta ryska produktleveranser.

Amerikanska raffinaderier säkrar sin crack spread-risk genom att sälja bensin- och eldningsoljeterminer på NYMEX samtidigt som de köper råoljeterminer. Detta låser in en förädlingsmarginal oavsett vart de absoluta priserna tar vägen.

Formeln för 3-2-1 crack spread

3-2-1 crack spread är en förenklad men vida använd formel som approximerar det typiska produktionsförhållandet hos ett amerikanskt raffinaderi med medelhög komplexitet.

Formeln: 3 fat råolja → 2 fat bensin + 1 fat destillat (eldningsolja eller diesel).

Detta förhållande speglar hur ett typiskt raffinaderi vid US Gulf Coast eller Midcontinent delar upp råolja i produkter. Verkliga raffinaderier är mer komplexa – de producerar även jetbränsle, asfalt, propan och smörjoljor – men 3-2-1-modellen fångar den dominanta ekonomin.

Hur man beräknar 3-2-1 crack spread:

  1. Ta priset för 2 fat RBOB-bensin (terminer per gallon × 42 gallons × 2)
  2. Lägg till priset för 1 fat eldningsolja (terminer per gallon × 42 gallons × 1)
  3. Subtrahera priset för 3 fat WTI-råolja
  4. Dividera med 3 (för att uttrycka spreaden per fat råolja)

Exempel med ungefärliga marknadspriser:

En crack spread på 40 USD innebär att raffinaderiet tjänar ungefär 40 USD i bruttomarginal per fat förädlad råolja, före driftskostnader (energi, arbetskraft, underhåll, overhead). Typiska rörliga kontanta kostnader för ett komplext amerikanskt raffinaderi ligger på 8–14 USD per fat, så en crack spread på 40 USD innebär en god vinst.

När denna spread faller under 10–15 USD per fat börjar raffinaderier förlora pengar på rörliga kostnader och kan minska genomströmningen. När den stiger över 50 USD (som skedde i mitten av 2022) körs raffinaderierna för fullt och vinsterna ökar – vilket utlöser krav från regeringar på “vinstskatter” på raffineringsvinster.

Du kommer också att stöta på 5-3-2 crack spread – 5 fat råolja → 3 fat bensin + 2 fat destillat – som bättre speglar raffinaderier med högre destillatproduktion. Och 2-1-1 crack spread, som är enklare (2 råolja → 1 bensin + 1 eldningsolja). Varje variant är en olika approximation av samma underliggande ekonomi.

The crush spread: Sojabönsprocessorers säkring

Crush spread gör för sojabönsprocessorer vad crack spread gör för raffinaderier. Den mäter bruttomarginalen som tjänas genom att krossa sojabönor till mjöl och olja.

En sojabönskrossare – företag som Bunge, ADM, Cargill eller Louis Dreyfus driver de största krossanläggningarna – köper råa sojabönor, kör dem genom en lösningsmedelsextraktionsprocess och säljer två produkter:

  1. Sojamjöl – det proteinrika fasta ämnet som återstår efter oljeutvinning, används främst i foder för boskap och fjäderfä.
  2. Sojabönsolja – fettet som används i matolja, livsmedelsförädling och i allt högre grad i biodiesel.

Crush spreaden är: Värde av mjöl + Värde av olja − Kostnad för sojabönor = Bruttomarginal för krossning

På Chicago Board of Trade (CBOT) är standardkonverteringsformeln:
– 1 bushel sojabönor (56 lbs) ger cirka 44 lbs mjöl + 11 lbs olja (med viss förlust i processen)

Denna beräkning kallas “Board crush” och publiceras dagligen.

Exempel på beräkning:

Dessa 2,10 USD är bruttomarginalen. Nettomarginalen efter förädlingskostnader (energi, kemikalier, arbetskraft) ligger vanligtvis på 0,50–1,50 USD per bushel på en normal marknad.

En krossare som ser denna spread gå mot negativt värde – kanske för att sojabönpriserna rusar på grund av torka i Sydamerika medan mjöl- och oljepriserna släpar efter – vet att marginalen försvinner. De säkrar sig genom att sälja mjöl- och oljeterminer framåt samtidigt som de håller sina sojaböninköp konstanta, vilket låser in spreaden medan den fortfarande är lönsam.

Brasilien och Argentina är världens dominerande sojabönskrossare såväl som odlare. Särskilt Argentina exporterar främst förädlat mjöl och olja snarare än hela bönor – vilket gör deras krossindustri central för det globala utbudet av sojamjöl. En crush spread-analys som ignorerar Argentinas politiska miljö (exportskatter på råa sojabönor kontra förädlat mjöl) missar en kritisk indata.

The spark spread: Naturgas vs. el

Spark spread är kraftgenereringens motsvarighet till crack spread.

Den mäter vinstmarginalen som ett gaseldat kraftverk tjänar på att konvertera naturgas (bränslet) till elektricitet (output som säljs till elnätet).

Spark spread = Elpris − (Naturgaspris × Heat rate)

Heat rate – mätt i MMBtu gas förbrukad per MWh producerad el – fångar hur effektivt anläggningen omvandlar bränsle till kraft. En modern gasturbin med kombinerad cykel (CCGT) uppnår cirka 6,5–7,5 MMBtu/MWh. En äldre, mindre effektiv gasturbin med enkelcykel kan ligga på 10–12 MMBtu/MWh.

Exempel på beräkning:

En negativ spark spread innebär att ett gasverk skulle förlora pengar på att köra till nuvarande priser, så anläggningsoperatörer minskar produktionen eller stänger av helt. Detta kallas för att vara “out of the money” – anläggningens bränslekostnad överstiger det elpris man kan få.

Dark spread är motsvarigheten för kol – kolpris dividerat med anläggningens heat rate kontra elpriset. I Europa, där koldioxidprissättning finns inom ramen för EU:s utsläppshandel (ETS), beräknar producenter clean spark spread och clean dark spread – vilka subtraherar kostnaden för utsläppsrätter för att återspegla den fulla efterlevnadskostnaden för att driva varje bränsletyp.

Hur fysiska processorer använder spreads i praktiken

Finansiella handlare använder inter-commodity spreads för att spekulera i förändrade relationer. Fysiska råvaruprocessorer använder dem annorlunda: som operationella säkringsverktyg för att låsa fast verkliga marginaler från faktisk produktion, ofta månader i förväg.

En sojabönskrossares tillvägagångssätt – steg för steg:

  1. I juli övervakar krossaren CBOT:s forward crush spread – skillnaden mellan novemberterminer för sojabönor och decemberterminer för mjöl/olja.
  2. Forward crush spread ligger på 1,80 USD/bushel – lönsamt efter förädlingskostnader på 0,90 USD.
  3. Krossaren tecknar kontrakt på att köpa 5 miljoner bushels sojabönor från lokala lantbrukare för novemberleverans.
  4. Samtidigt säljer krossaren CBOT-terminer för sojamjöl och olja för december i proportioner som matchar deras förväntade produktion.
  5. När november kommer tar krossaren emot sojabönorna, bearbetar dem och säljer mjöl och olja till foderkvarnar och livsmedelstillverkare. De stänger terminsositionerna.
  6. Resultatet: krossaren fångade den spread på 1,80 USD som de såg i juli, oavsett hur priserna rörde sig mellan juli och november.

Ett raffinaderis tillvägagångssätt vid US Gulf Coast:

Varken krossaren eller raffinaderiet “spekulerar” i spreadens riktning på det sätt som en hedgefonder skulle göra. De använder spreaden som en försäkring för sin rörelsemarginal. Säkringen gör att de kan planera produktion, förbinda sig till leveranskontrakt och hantera kassaflödet utan att vara fullt exponerade för råvaruprisvolatilitet.

Detta är den fysiska handelsvinkeln som de flesta finansiella beskrivningar av inter-commodity spreads helt missar. För en logistiksamordnare eller speditör ger det sammanhang till varför lastvolymer och fraktefterfrågan fluktuerar som de gör, att förstå att ett raffinaderis inköpsbeslut – hur mycket råolja som ska köpas, när och med vilken kvalitet – delvis drivs av var crack spreaden handlas.

Vanliga frågor

Vad är skillnaden mellan en crack spread och en crush spread?

Båda är inter-commodity spreads som mäter en förädlingsmarginal, men i olika branscher. Crack spread mäter marginalen för att raffinera råolja till petroleumprodukter (bensin, diesel, jetbränsle). Crush spread mäter marginalen för att krossa sojabönor – eller andra oljeväxter – till mjöl och olja. Den underliggande mekaniken är identisk: kombinerat utgångsvärde minus insatskostnad är lika med bruttomarginal för förädling.

Varför använder 3-2-1 crack spread just dessa siffror?

3-2-1-förhållandet approximerar den typiska utvinningen från ett komplext amerikanskt raffinaderi. För var tredje fat råolja som förädlas ger ett raffinaderi typiskt sett cirka 2 fat bensin och 1 fat destillat (eldningsolja eller diesel). Förhållandet förenklar en komplex industriell process till ett handelsbart riktmärke som återspeglar verklig raffinaderiekonomi. Olika raffinaderier använder 5-3-2 eller 2-1-1-förhållanden beroende på sin konfiguration.

Kan en processor fortsätta köra när spreaden är negativ?

Vanligtvis inte på obestämd tid, men på kort sikt beror det på fasta kostnader. Ett raffinaderi eller en krossare måste betala för fasta omkostnader (skulder, personal, underhåll) oavsett om de bearbetar något eller inte. Om spreaden är något negativ men den rörliga kostnaden för att stänga ner och starta om är hög, kan de köra en period med förlust på de rörliga kostnaderna. Om spreaden är kraftigt negativ minskar de genomströmningen eller lägger ner utrustning. Ihållande negativa spreads tvingar fram permanenta nedläggningar.

Vem handlar faktiskt inter-commodity spreads utöver fysiska processorer?

Två huvudgrupper. För det första, fysiska råvaruprocessorer – raffinaderier, spannmålskrossare, kraftproducenter – som säkrar verkliga marginaler. För det andra, finansiella handlare (råvaruhedgefonder, handelsrådgivare) som spekulerar i om spreaden kommer att vidgas eller smalna av baserat på utbud- och efterfrågeanalys. Finansiella handlare tar ofta motpartssidan i en processors säkring, vilket är en anledning till att börshandlade crack- och crush spreads är tillräckligt likvida för att vara användbara.

Hur påverkas crack spreads av säsongsefterfrågan?

Avsevärt. Amerikanska bensinkrackspreadar vidgas vanligtvis under våren när raffinaderier byter till sommarblandningar av bensin och körbehovet ökar. Eldningsoljekrackspreadar (diesel och destillat) vidgas under hösten inför vinterns uppvärmningssäsong. Raffinaderier planerar sina underhållsstopp delvis baserat på dessa säsongsmässiga spread-mönster – de schemalägger driftstopp under perioder med låg marginal.

Är spark spread samma sak som elpriset?

Nej. Spark spread är marginalen som ett gaseldat kraftverk tjänar – elpriset minus bränslekostnaden för att generera den elen. Elpriset är en indata i beräkningen. Ett högt elpris innebär inte nödvändigtvis en hög spark spread om gaspriserna har stigit med samma belopp. Spreaden kan vara densamma eller till och med smalare.

Vad är “frac spread” inom olja och gas?

Frac spread – förkortning för fraktioneringsspread – mäter värdet av att separera naturgasvätskor (NGLs) från en naturgasström. Den jämför intäkterna från att sälja NGL:er individuellt (etan, propan, butan) mot alternativet att lämna dem i gasströmmen och sälja dem som bränsle. När NGL-priserna är höga i förhållande till naturgas vidgas frac spreaden och processorerna utvinner mer NGL:er. Detta är en tredje huvudkategori av inter-commodity spread på energimarknaderna.

Viktiga insikter

Related Reading

To deepen your understanding of the topics covered in this article, explore these related guides: the term structures that traders compare across related markets, the exchange venues where these relative-value positions are executed, one of the most traded inter-commodity relationships in energy markets and the supply-demand work that identifies when spreads are mispriced.

Understanding Commodities
Understanding Commodities

Understanding Commodities är en kostnadsfri och neutral utbildningssajt som förklarar hur globala råvarumarknader fungerar – för importörer, exportörer, jordbruksföretag och tillverkare. Varje guide är skriven ur ett affärsperspektiv, inte från handelsgolvet. Inga mäklare. Ingen dold agenda. Ingen jargong.

Continue Reading

More guides from Understanding Commodities

Vad är backwardation på oljemarknaden? Förklaring och betydelse

Backwardation på oljemarknaden förklaras: vad det innebär när WTI eller Brent är i backwardation, orsakerna bakom, hur OPEC+ styr marknadsstrukturen...

Read article →

Vad är strukturerad råvarufinansiering? En komplett guide

Vad är strukturerad råvarufinansiering? Definition, nyckelinstrument (PXF, BBF, repor, tolling), säkerhetsmekanismer, användare och riskhantering.

Read article →

Elgrossistmarknader: Hur el köps, säljs och prissätts innan den når dig

Hur elgrossistmarknader fungerar: merit order-prissättning, day-ahead- och realtidsmarknader, LMP, kapacitetsmarknader, ISO/RTO-organisationer och hur grossistpriser når din faktura.

Read article →

Choose language

EnglishDeutschFrançaisNederlandsEspañolPolskiItalianoPortuguêsPortuguês (BR)TürkçeΕλληνικάRomânăMagyarУкраїнськаРусскийLietuviškaiLatviešuEestiSvenskaNorskSuomi中文العربيةTiếng ViệtAfrikaansIndonesia한국어Melayu日本語हिन्दीไทยTagalogاردوবাংলা