Världens största silverproducenter: Rankning för 2024, data och marknadskontext

Definition av silverproduktion
Silver är en ädelmetall som främst utvinns som en biprodukt vid brytning av koppar, zink, bly och guld, snarare än som en primär råvara i sig. Cirka 70–75 % av det globala silverutbudet kommer från gruvor där silver är en sekundär eller tertiär metall – inte det primära ekonomiska målet. Den totala globala silverproduktionen uppgår till cirka 820–870 miljoner troy ounces (25 500–27 000 ton) per år. Mexiko leder den globala produktionen, följt av Kina och Peru. Prisriktmärket fastställs genom LBMA Silver Price-auktionen i London och publiceras i US-dollar per troy ounce.


Innehållsförteckning

  1. Silver som biprodukt: Förståelse av produktionskontexten
  2. Världens största silverproducenter: Rankning för 2024
  3. Viktiga gruvor: Var silver egentligen kommer ifrån
  4. LBMA Silver Price: Riktmärket och hur det fungerar
  5. Hur landskoncentration påverkar utbudsrisken
  6. Miljöaspekter: Gruvavfall och biproduktsbrytning
  7. Silvrets dubbla roll: Investeringsmetall och industriråvara
  8. Vanliga frågor
  9. Viktiga lärdomar

Silver som biprodukt: Förståelse av produktionskontexten

Silver är ovanligt bland större råvaror eftersom det mesta når marknaden som en följd av utvinning av andra metaller.

När en koppargruva bearbetar sin malm innehåller den små till måttliga koncentrationer av silver – vanligtvis 1–20 gram per ton malm. Silvret fångas upp under kopparraffineringen och raffineras så småningom till silvertackor. Gruvans ekonomiska beslut styrs av kopparpriser och kopparhalter; silver är en biprodukt som ger extra intäkter men som sällan avgör om en gruva ska vara i drift.

Ungefärlig fördelning av silverutbudet per gruvtyp:

Gruvtyp Ungefärlig andel av global silverproduktion
Primära silvergruvor ~25–30 %
Bly-zinkgruvor (silver som biprodukt) ~30–35 %
Koppargruvor (silver som biprodukt) ~20–25 %
Guldgruvor (silver som biprodukt) ~10–15 %

Denna biproduktsstruktur har en betydande marknadsimplikation: silverutbudet är relativt oelastiskt i förhållande till silverpriser på kort till medellång sikt. Om silverpriset fördubblas ändrar en koppargruva inte nämnvärt sin produktionsplan för silverbiproduktens skull – gruvan styrs fortfarande av koppar. Nya primära silvergruvor tar 10–15 år att utveckla, vilket gör att utbudet reagerar långsamt på prissignaler.

Denna oelasticitet gör silver mer prisvolatilt än råvaror där producenter snabbt kan justera utmatningen. En efterfrågeökning på silver (industriell, investering eller båda) kan inte tillgodoses snabbt med ytterligare primär gruvproduktion.

USGS-data: US Geological Survey (USGS) är den främsta auktoritativa källan för global statistik över silverproduktion, som publiceras årligen i USGS Mineral Commodity Summaries. Uppgifterna nedan speglar USGS uppskattningar för 2023–2024.


Världens största silverproducenter: Rankning för 2024

Global silvergruvproduktion, ungefärlig rankning (2023 USGS-data, 2024 års preliminära uppskattningar):

Rank Land Uppskattad produktion (Moz/år) Ungefärlig global andel Primär gruvkontext
1 Mexiko 220–230 Moz ~25 % Blandning av primärt silver och bly-zinkbiprodukt
2 Kina 110–120 Moz ~13 % Främst bly-zink- och kopparbiprodukt
3 Peru 100–115 Moz ~12 % Bly-zink- och kopparbiprodukt; en del primärt
4 Chile 55–65 Moz ~7 % Främst kopparbiprodukt
5 Ryssland 50–55 Moz ~6 % Bly-zink-, kopparbiprodukt
6 Polen 42–48 Moz ~5 % Kopparbiprodukt (KGHM:s Rudna/Polkowice-Sieroszowice)
7 Australien 40–50 Moz ~5 % Bly-zink (Cannington); kopparbiprodukt
8 Bolivia 35–40 Moz ~4 % Primärt silver och bly-zinkbiprodukt
9 USA 30–35 Moz ~4 % Guld- och kopparbiprodukt
10 Argentina 28–33 Moz ~3 % Bly-zinkbiprodukt; växande kopparsektor

Total global silvergruvproduktion: cirka 820–870 miljoner troy ounces (25 500–27 000 ton) per år

De tre främsta länderna – Mexiko, Kina och Peru – står tillsammans för cirka 50 % av den globala silvergruvproduktionen. De fem främsta står för cirka 63 %. Detta är en måttligt koncentrerad utbudsbas, om än mindre extrem än för exempelvis kakao (där två länder levererar 70 %).

Mexiko: Den ständiga ledaren

Mexiko har lett den globala silverproduktionen under större delen av det senaste decenniet. Dess silverproduktion kommer från en blandning av källor:

Mexikos silverproduktion är diversifierad över flera anläggningar, vilket ger viss motståndskraft mot störningar på enskilda platser. Säkerhetsaspekter i vissa mexikanska gruvdelstater – inklusive kartellaktivitet som påverkat gruvdrift och mineralstöld – utgör dock en ihållande operativ risk.

Kina: Skalbarhet genom integration

Kinas silverproduktion speglar landets enorma basmetallsektor. Kinesiska bly-zink- och koppargruvor producerar silver som en inneboende biprodukt. Eftersom Kinas basmetallproduktion är enorm i skala, genererar även en blygsam silverhalt per ton malm betydande silvervolymer.

Kinesisk silverproduktion förbrukas främst inhemskt – Kina är också världens största industrianvändare av silver (solcellstillverkning, elektronik, kemiska katalysatorer) och upprätthåller en betydande raffineringskapacitet.

Peru: Sydamerikas primära gruvnav

Perus silver kommer från två typer av verksamheter:

Perus gruvsektor står inför återkommande utmaningar: lokalt motstånd mot gruvprojekt, regulatoriska förseningar och enstaka sociala konflikter som kan avbryta produktionen. Koppar-silverprojektet Tia Maria, som upprepade gånger försenats av lokalt motstånd, illustrerar hur peruanskt silverutbud är lika sårbart för socialt godkännande som för geologiska faktorer.


Viktiga gruvor: Var silver egentligen kommer ifrån

Fresnillo-gruvan (Mexiko)

Fresnillo-gruvan i Zacatecas, Mexiko, som drivs av Fresnillo plc, är världens största primära silvergruva sett till produktionsvolym. Den producerar cirka 40–50 miljoner troy ounces (Moz) silver årligen, tillsammans med guld. Gruvan har varit i drift sedan 1554 – en av de äldsta gruvorna i världen med kontinuerlig drift.

Fresnillo plc som företag (noterat på London Stock Exchange) driver flera gruvor i Mexiko, inklusive Saucito-gruvan (en annan stor primär silververksamhet) och flera guldfyndigheter. Den totala silverproduktionen från Fresnillo plc överstiger 50 Moz årligen, vilket gör företaget ansvarigt för cirka 5–6 % av det globala silverutbudet.

Cannington-gruvan (Australien)

Cannington-gruvan i Queensland, Australien, som drivs av South32 (en avknoppning från BHP), har varit en av världens största silver-bly-zinkgruvor sedan den öppnades 1997. Den producerar cirka 10–14 Moz silver per år vid sidan av bly och zink. Canningtons silver förekommer i en höggradig silver-blyfyndighet – gruvan anses vara en primär silververksamhet även om bly och zink är samprodukter.

Rudna och Polkowice-Sieroszowice (Polen)

KGHM Polska Miedź SA driver koppargruvorna Rudna och Polkowice-Sieroszowice i Polens kopparbälte Legnica-Głogów. Dessa är bland Europas viktigaste gruvverksamheter och producerar cirka 40–45 Moz silver årligen som en kopparbiprodukt. Polen är helt och hållet en silverproducent via biprodukter – allt silver kommer från kopparmalm.

Betydelsen: Polen är världens 6:e största silverproducent, helt baserat på kopparbrytning. När KGHM:s kopparproduktion är stark stiger silverutmatningen; när kopparproduktionen störs (arbetstvister, malmkvalitetsproblem) faller silverutbudet från Polen proportionellt.

Antamina (Peru)

Koppar-zinkgruvan Antamina i Anderna i Peru – ett joint venture mellan BHP, Glencore, Teck Resources och Mitsubishi – producerar cirka 15–20 Moz silver årligen som en biprodukt av koppar-zinkproduktion. Antamina har en av världens högsta silverhalter bland storskaliga koppargruvor, vilket gör dess silverproduktion kommersiellt betydande trots att det är en biprodukt.

Silverföretag med global närvaro

Utöver enskilda gruvor producerar flera företag silver genom flera verksamheter:


LBMA Silver Price: Riktmärket och hur det fungerar

Det globala prisriktmärket för silver är LBMA Silver Price – en elektronisk auktion som genomförs i regi av London Bullion Market Association (LBMA) och administreras av ICE Benchmark Administration (IBA).

Auktionsmekanik:
– En auktion per bankdag kl. 12:00 London-tid
– Deltagare lämnar köp- och säljorder i troy ounces, justerade i stegvisa rundor tills utbudet motsvarar efterfrågan
– Clearingpriset publiceras som LBMA Silver Price i US-dollar per troy ounce
– Priset publiceras också samtidigt i brittiska pund och euro

LBMA Silver Price ersatte den tidigare “London Fix”-processen (där en liten grupp banker fysiskt satte priset per telefon) efter regulatoriska bekymmer om manipulation. Den elektroniska auktionen är mer transparent, med fler deltagare och ett publicerat revisionsspår.

Vem deltar: Deltagare i LBMA Silver Price inkluderar större bullion-banker (HSBC, JP Morgan, Bank of Nova Scotia), råvaruhandelsfirmor och raffinörer. Deltagarlistan har utökats avsevärt sedan övergången till elektroniskt format.

COMEX Silver Futures: Utöver LBMA-spotpriset handlas silverterminer på COMEX-börsen (en del av CME Group) i New York. COMEX silverterminer (ticker: SI) omfattar 5 000 troy ounces silver, prissatt i dollar per troy ounce, med månatliga leveranskontrakt. COMEX är den primära arenan för silverterminshandel för institutionella investerare, säkrare och spekulanter. COMEX-terminer och LBMA-spotpriset är nära sammankopplade genom arbitrage.

Prisintervallkontext: Silverpriser är historiskt volatila. Priset har varierat från cirka 12 USD/oz (lägstanivå 2020) till 50 USD/oz (1980 Hunt Brothers corner; nära högsta nivå 2011) under de senaste decennierna, med senare intervall på 14–30 USD/oz under 2021–2024.


Hur landskoncentration påverkar utbudsrisken

Silvrets utbudsriskprofil speglar biproduktskaraktären i produktionen.

Politisk och regulatorisk risk i Mexiko och Peru: Båda länderna har upplevt perioder av ökad regulatorisk granskning av gruvdrift, lokalt motstånd mot gruvprojekt och, i Mexikos fall, säkerhetsutmaningar i gruvregioner. Mexikos revideringar av sin gruvlagstiftning 2023 – inklusive ökade royaltyavgifter och restriktioner för dagbrott i vissa zoner – skapade osäkerhet för befintliga och planerade silververksamheter.

Kinas inhemska konsumtion: Kina producerar cirka 13 % av världens silver men förbrukar också en stor andel inhemskt (solpaneler, elektroniktillverkning). Kinas exportkontroller på silver är en potentiell risk för det globala utbudet – om Kina begränsar silvelexporten (som landet periodvis gjort med andra material) påverkar minskningen av exportvolymerna den internationella marknaden.

Koncentration hos enskilda företag: Den höga koncentrationen av primär silverproduktion hos ett litet antal företag (Fresnillo plc ensamt står för 5–6 % av det globala utbudet) skapar företagsspecifik risk. Arbetstvister, miljöincidenter eller tillståndsproblem vid Fresnillos verksamheter skulle omedelbart synas i globala silverutbudsdata.

Beroende av basmetallpriser: Eftersom det mesta silvret är en biprodukt avgör koppar-, zink- och blypriser indirekt ekonomin för silverproduktionen. Om kopparpriserna faller kraftigt och stora koppargruvor minskar utmatningen, sjunker silverutbudet med den – oavsett var silverpriserna ligger. Detta skapar en potentiell frikoppling mellan silverpriser och svar från silverutbudet.

Den “osynliga” utbudsrisken från biprodukts-ekonomi: En primär silvergruva fortsätter att drivas så länge silverpriset överstiger kostnaden för primär silverproduktion. Men en koppargruva som producerar silver som biprodukt kommer att fortsätta drivas så länge kopparpriset täcker kostnaderna – även om silverpriserna faller till noll. Omvänt, om kopparpriset kollapsar och stora koppargruvor stängs, försvinner silverutbudet från dessa gruvor även om silverpriserna är höga. Detta är en utbudsrisk som inte framgår av standardmodeller för utbud och efterfrågan på silver.


Miljöaspekter: Gruvavfall och biproduktsbrytning

Miljöavtrycket från silverproduktion är i stort sett oskiljaktigt från de basmetallverksamheter som producerar det mesta av världens silver. De specifika frågor som är mest relevanta för silverleveranskedjor:

Hantering av gruvavfall (tailings)

Gruvavfall – det restmaterial som blir kvar efter malmbearbetning – är en stor miljöfråga inom all metallbrytning. Silverförande malmer innehåller vanligtvis sulfidmineraler som, när de exponeras för luft och vatten, producerar sur gruvdränering (AMD) – surt vatten som innehåller lösta tungmetaller som kan förorena vattendrag.

Miljöansvaret för hantering av gruvavfall är en betydande riskfaktor för gruvföretag och en fråga för samhällen nära gruvor. Större dammbrott vid gruvavfallsanläggningar (Samarco-katastrofen i Brasilien 2015, Brumadinho-kollapsen 2019) gällde koppar-järnverksamheter, men principen gäller i lika hög grad för silverförande zink-bly- och kopparverksamheter.

Kvicksilver i småskalig silverutvinning

En del av det globala silvret produceras av hantverksmässiga och småskaliga gruvarbetare (ASM) i länder som Bolivia, Peru och delar av Afrika. Småskalig gruvdrift använder ofta kvicksilveramalgamering för att återvinna silver (och guld) från malm – en metod som släpper ut kvicksilver i lokala miljöer och skapar hälsorisker för gruvarbetare och närliggande samhällen. FN:s Minamatakonvention om kvicksilver syftar till att fasa ut användningen av kvicksilver i ASM, men genomförandet är begränsat i praktiken.

Vattenanvändning i torra gruvregioner

Många stora silverproducerande gruvor i Chile, Peru och Mexiko verkar i extremt torra miljöer. Vattentillgång är både en operativ begränsning och en källa till konflikt med lokalsamhällen och jordbrukare. Tvister om vattenrättigheter har fördröjt eller stoppat flera sydamerikanska gruvprojekt.

För professionella inom leveranskedjor med hållbarhetsmandat är den specifika gruvkällan för silver – och om källan uppfyller internationella standarder för hantering av gruvavfall, krav på kvicksilverfri bearbetning och kriterier för vattenhantering – alltmer relevant i takt med att krav på due diligence i leveranskedjan (EU CSRD, kommande SEC-klimatregler i USA) utökas.


Silvrets dubbla roll: Investeringsmetall och industriråvara

Silver innehar en unik position på råvarumarknaderna som både ädelmetallinvestering och industriell råvara. Denna dubbla roll påverkar hur silverutbud och efterfrågan interagerar och varför silverprisrörelser inte alltid korrelerar snyggt med industriell efterfrågan.

Industriell efterfrågan (~55 % av den totala efterfrågan):
– Solceller (PV): Den snabbast växande industriella silverapplikationen. Silverpasta används i solcellskontakter. IEA:s netto-noll-scenarier projicerar att kapaciteten för solceller kommer att mångdubblas, vilket innebär en massiv tillväxt i silverefterfrågan. År 2023 stod solceller för cirka 14–15 % av den totala silverefterfrågan – upp från under 5 % ett decennium tidigare.
– Elektronik: Kretskort, kontakter, halvledare. Silvrets elektriska ledningsförmåga (högst av alla element) och värmeledningsförmåga gör det oersättligt i många elektroniska applikationer.
– Medicinsk: Antimikrobiella applikationer, sårförband, medicinsk bildbehandling.
– Kemiska katalysatorer: Silver är en katalysator i produktionen av etylenoxid och flera andra kemiska processer.

Investeringsefterfrågan (~25–30 % av den totala efterfrågan):
– Silvermynt och tackor för privatsparare
– Börshandlade fonder (ETF) uppbackade av fysiskt silver
– Institutionella investeringar

Smycken och silverbestick (~10–15 %): Traditionell slutanvändning; påverkas av modecykler och ekonomiska förhållanden.

Tillväxtkurvan för solceller har förändrat silvrets efterfrågeprognos. År 2023 uppskattade Silver Institute att solcellers efterfrågan på silver nådde cirka 190 miljoner troy ounces – ungefär 20 % av det totala gruvutbudet. Om solcellsutbyggnaden accelererar enligt prognos, kan silverefterfrågan från denna enda applikation växa avsevärt, vilket skapar en strukturell efterfrågetillväxt som kanske inte möts av proportionell utbudstillväxt givet de biproduktionsdynamiker som beskrivits ovan.


Vanliga frågor

Varför är silver ofta billigare än guld om det också är en ädelmetall?

Utbud och efterfrågan. Den årliga gruvproduktionen av guld uppgår till cirka 3 500 ton; silverproduktionen uppgår till cirka 25 000–27 000 ton – ungefär 7–8 gånger mer silver bryts än guld varje år. Guld ackumuleras också ovan mark under årtusenden (det mesta guld som någonsin brutits existerar fortfarande som smycken, tackor eller centralbanksinnehav). Silvrets industriella användningsområden förbrukar en stor del av det producerade silvret, vilket minskar det ackumulerade lagret. Guld/silver-kvoten – hur många uns silver som motsvarar ett uns guld – har historiskt legat i snitt på 50–80:1 och fungerar som ett verktyg för marknadsanalys av relativt värde.

Hur påverkar Mexikos gruvpolitik det globala silverutbudet?

Mexikos regering har periodvis föreslagit förändringar i gruvregleringarna – inklusive höjda royaltyavgifter, krav på koncessioner och ändringar i miljötillstånd. År 2023 höjde Mexikos ändrade gruvlagstiftning royaltyavgifterna på ädelmetaller. Högre royaltyavgifter minskar projektens lönsamhet och kan avskräcka investeringar i prospektering, vilket bromsar den långsiktiga utbudstillväxten. Mexiko står för cirka 25 % av världens silverutbud, så policyförändringar där är viktiga för de globala marknaderna.

Vilket är förhållandet mellan silver- och kopparpriser?

Silverproduktion från koppargruvor är en biprodukt av kopparekonomi. När kopparpriserna är höga och koppargruvorna är lönsamma tenderar silverbiproduktionen att vara stark. När kopparpriserna kollapsar och gruvor drar ner produktionen, faller utbudet av silverbiprodukter. Detta innebär att silverutbudet och kopparpriserna har en svag positiv korrelation som är oberoende av silverpriset i sig.

Hur skiljer sig LBMA Silver Price från COMEX silverterminer?

LBMA Silver Price är ett spotpris – priset för omedelbar leverans av fysiskt silver i London. COMEX silverterminer är termin-priser för leverans vid framtida datum i New York. De två är sammankopplade genom arbitrage men skiljer sig åt genom “cost of carry” (lagring, försäkring och finansiering för perioden fram till leverans), geografiska skillnader för leverans och tidsramen. För de flesta industriella köpare är LBMA-spotpriset referens; för finansiella investerare och säkrare är COMEX-terminer mer relevanta.

Är silver-ETF:er en betydande del av silverefterfrågan?

Ja. Större silver-ETF:er – särskilt iShares Silver Trust (SLV) och Aberdeen Standard Physical Silver Shares ETF – innehar tillsammans över 500 miljoner troy ounces fysiskt silver, vilket motsvarar över ett halvårs global gruvproduktion lagrad i valv. När investerare köper ETF-andelar köper fonden fysiskt silver, vilket direkt påverkar marknadsefterfrågan. Silver-ETF-flöden följs som en realtidsindikator på investeringsefterfrågan. Ett betydande netto-utflöde från silver-ETF:er (investerare säljer andelar, vilket får fonden att sälja silver) kan öka utbudet och sätta press på priserna.


Viktiga lärdomar

Related Reading

To deepen your understanding of the topics covered in this article, explore these related guides: the factory-floor uses that now absorb more than half of annual output, the ratio that investors use to gauge relative precious metal value and another critical metal market shaped by a handful of dominant producers.

Understanding Commodities
Understanding Commodities

Understanding Commodities är en kostnadsfri och neutral utbildningssajt som förklarar hur globala råvarumarknader fungerar – för importörer, exportörer, jordbruksföretag och tillverkare. Varje guide är skriven ur ett affärsperspektiv, inte från handelsgolvet. Inga mäklare. Ingen dold agenda. Ingen jargong.

Continue Reading

More guides from Understanding Commodities

Vad påverkar oljepriset? 7 nyckelfaktorer förklarade

Vad driver oljepriserna? De 7 nyckelfaktorerna förklaras enkelt: OPEC+, amerikansk skifferolja, Kinas efterfrågan, dollarn, geopolitik, lagerhållning och fraktkostnader.

Read article →

EU ETS förklarat: Hur Europas utsläppshandel fungerar

EU ETS förklarat: Hur Europas system för utsläppshandel fungerar, prishistorik för EUA, EU ETS 2 för byggnader och transport, CBAM...

Read article →

Fundamental analys av råvaror: En praktisk guide för handlare

Vad är fundamental analys av råvaror? En praktisk steg-för-steg-guide – utbud/efterfrågan-modeller, WASDE, EIA-rapporter, COT-data och hur FA styr beslut om...

Read article →

Choose language